Det är tomt på lekplatserna nuförtiden. Inte alltid, men ofta. Jag inbillar mig att när min generation var barn så var vi ute och rände betydligt mer än barnen av idag. Visserligen hade Nintendo kommit och jag kan villigt erkänna att jag spelade en hel del, men vi var också ute i väldigt hög utsträckning både sommar och vinter. Särskilt sommarlovskvällarna kommer jag ihåg när man önskade att dagarna aldrig skulle ta slut. Vi lekte något vi kallade burken (dunkgömme), pallade frukt, busringde på hus, kastade stinkbomber, tältade, åkte skateboard (oj vad man slog sig…) etc. Dessutom sportade vi betydligt mer än idag (fotboll och ishockey i synnerhet).
Vi gick helt sonika ut i området och lekte med det som vi kände för just då eller det som var en fluga för tillfället. Jag har ingen minnesbild av att föräldrarna styrde upp en massa aktiviteter. Idag är det annorlunda… Hur blev det så? Det curlas utan dess like.
Det är tomt ute vilket innebär att barnen sitter inne. Inget fel i att vara inne och gå in i en slags viloläge efter att ha varit en hel dag i skolan/fritids/förskolan som innefattat lek ute. Men att sitta inne en hel ledig dag när vädret är ok ute kan inte vara bra. Det är en sak att spela sällskapsspel, sy, måla, läsa böcker, bygga med lego etc. och något helt annat att dagarna i ända sitta med en surfplatta och titta på underhållning samtidigt som minuter lätt blir till timmar.
Vi föräldrar har ett stort ansvar för en stillasittandes generation som kommunicerar via maskiner.
