Den senaste perioden i mitt liv har jag bantat ner på ganska mycket, inte bara lönen… Det började före att jag sadlade om till lärare. T.ex. kom en olustkänsla när jag gick i klädaffärer. Tidigare har jag tyckt det varit ganska rofyllt att spana lite och eventuellt köpa ett plagg. Nu känner jag bara att jag vill ut. Konsumtionen är ett monster som aldrig blir mätt. Givetvis köper jag något klädplagg emellanåt men det går långt mellan varje gång. Jag använder kläderna länge, antingen går de sönder eller tappar de formen. Fördelen med kläder av hög kvalitet är att det dröjer länge innan de tappar formen.
Ett annat exempel är när det var dags att köpa ny bil för ett år sedan. Det lockade inte alls med något vrålåk utan jag tog tåget ner till Skåne och köpte en begagnad Hyundai för 47 tusen. Trivs jättebra med den. Självklart förstår jag att somliga har ett bilintresse men för min egen del är det bara något som tar en från punkt A till B.
Det känns helt enkelt bra att gå i någon slags back to basics-riktning. Det blir mer genuint och okänsligt för störningar. Icke att förglömma är ju att allt det bästa i livet är gratis såsom kärlek, glädje, skratt och omtanke.
