Liberalism och egoism

Liberalism är på modet i många samtal nuförtiden. Individens frihet står i centrum i denna ideologi. Vid en första anblick låter det bra; mänskliga rättigheter, jämlikhet, demokrati, yttrandefrihet och religionsfrihet. Det som av olika anledningar kanske inte framkommer på djupet är den privata äganderätten och motsättningen mot statlig inblandning som genomsyrar liberalismen. Vissa liberaler vill landa i en s.k. nattväktarstat där den offentliga sektorn enbart består av militär, polis och domstolsväsende.

Många liberaler vill inte gå så långt men det privata ägandet är en grundbult i deras livshållning. Jag kommer osökt att tänka på sommarens torka och vattenbrist. Somliga vattnade sina gräsmattor trots bevattningsförbud med motivet att de har egen brunn vilket vissa t.o.m. skyltade med på framsidan för att slippa frågor och kommentarer. Frågan är om de var medvetna om att vi alla delar på grundvattnet och att det inte spelar någon roll om vattnet tas upp och distribueras av kommunen eller privatpersoner. Oavsett är det illa.

Liberalism låter kanske självklart men är det inte ett ”fint” sätt att säga att var och en ser om sitt eget hus? Den här plätten på jorden är min och ingen annans tillsammans med de här prylarna, den här rätten till sjukvård, abonnemanget hos den här transportfirman etc. Har vi människor inte kommit längre än så? Gör vi på det här sättet inom familjen? Nej, det gör vi inte. Undantaget är kanske små barn som träter om saker. Inom familjen hjälps vi åt på alla sätt och vis. Tråkigt nog bygger vi murar runt oss och det vi kallar familj eller i vissa fall nation.

Men är inte alla människor en stor familj tillsammans med djur och natur förstås? Borde det inte finnas en skola som människofamiljen tar gemensamt ansvar för? Ska vissa kunna köpa sig en gräddfil bort från ansvar? Borde det inte finnas en sjukvård som människofamiljen tar gemensamt ansvar för? Ska vissa kunna gå före i kön för att man råkar vara född i på ett visst ställe, i en viss familj eller jobbar inom en bransch där kulorna rullar? Borde vi inte se till att det finns en enda organisation som sköter tågtrafiken i Sverige på ett sunt sätt utan inblandning av elaka och sjukliga drivkrafter från kapitalismen? Och så vidare.

Nästa gång ni hör liberalism, fundera då på om vi alla är en stor familj eller om det är vassa armbågar som livet handlar om.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.