”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel.”
Citatet är från Bertrand Russel och är något som ligger mig varmt om hjärtat. Vissa personer vet alltid hur det ligger till och det finns ingen förståelse för andra synsätt eller andra sidan av myntet. Därutöver brukar dessa personer vara högljudda med sina åsikter. Men tomma tunnor skramlar mest.
Ibland är tvivlet ett tecken på att något inte står rätt till och då gäller det att ta sig mod och inte låta rädslan, eller den fiktiva tryggheten, styra. Andra gånger är tvivel helt enkelt ett ödmjukt sätt att uttrycka hur lite vi känner till. De flesta av oss ser bara, i bästa fall, toppen av ett isberg. Därunder döljer sig något omedvetet och oerhört.
Dock finns det vissa fundamenta som inte är öppet för tvivel, exempelvis huruvida antal pigment i huden, d.v.s. hudfärgen, skulle ha någon betydelse. Att stå tryggt på marken när det blåser, fast förankrad i sina värderingar, och samtidigt ha ett öppet sinne gällande hur saker och ting är, tror jag är en bra start för välmående.
