I lördags var det inbjudet till 40-årsfest och oj vilken kväll det blev. Vännerna bjöd till och gjorde det till en kväll som alltid kommer att leva kvar i minnet. Tack för all kärlek…
Igår blev det städning hela dagen. Det kändes som att det aldrig skulle ta slut. Tröttheten var monumental när jag landade in på kvällen. Men det var det värt utan tvekan.
Det är uppenbart att många av oss lägger band på oss själva och kör med handbromsen i. Vi är välpolerade soldater i pliktens och samhällsnormens tjänst. I en viss miljö släpper vi på det där och då vill det gärna bli bra. När vi hamnar i rätt sinnestillstånd försvinner titel, lön, klädsel, språkbruk etc. och kvar blir bara de nakna apor vi egentligen är.
Då är vi alla lika, du är jag och jag är du.
