Motsatsen till egoism är altruism. Är det altruism det handlar om när kändisar deltar på välgörenhetsgalor, filmklipp visas från fattiga delar av världen, pengar skänks och inte ett öga är torrt? Nej. Det är utstuderat. Men jag tror att altruism finns därute i världen. Jag tror det finns människor som bara är och gör naturliga (ogenomtänkta) handlingar hela tiden som innebär en självklar altruism. Dessa människor är fria och inte slavar under ägande och prestation.
Anthony de Mello säger det klockrent: välgörenhet är i själva verket egenintresse maskerat som altruism. Det finns tre sorters egoism:
- Dels när jag ger mig själv nöjet att behaga mig själv (självupptagenhet).
- Dels när jag ger mig själv nöjet att behaga andra.
- Dels när jag gör något för att inte känna mig dålig.
Den första sorten är synlig medan den andra är mer förfinad och dold. Den andra är därmed farligare. Kanske hjälper du till i den lokala föreningen. Givetvis finns något riktigt gott i detta. Men låt oss vara ärliga, många som gör detta har ett behov av att känna sig behövda. Den tredje sorten är den värsta. Då är man för feg för att göra eller säga det man egentligen vill. Man styrs av andras uppfattning om en själv och att vara omtyckt.
Ett helgon är ett helgon tills medvetenhet om detta uppstår hos personen i fråga. Tanken kan alltså förstöra det naturliga. Ungefär som inom kvantfysiken där en partikel kan befinna sig på två ställen ändå till vi väljer att undersöka partikeln genom att titta eller mäta på den. Då beter den sig ”logiskt” och finns bara på ett ställe.
Nästa gång ni ser Bill Gates skänka X miljoner av sina Y miljarder, fundera då på vad hans drivkraft är.
