Tomma tunnor skramlar mest är ett talesätt jag gillar. Vi lever i en tid när den förhäxande idén är att man ska höras i bruset. Det gäller att synas och låta mycket för att sticka ut i mängden. Syns och hörs man inte så är man ingen. Men någon ro kommer aldrig att infinna sig. Det är ett tröstlöst skådespel som aldrig tar slut. Framgången finns inom oss, inte i yttre attribut.
Det finns människor i världen som är goda lyssnare. Som inte väntar på att få säga sitt utan är till fullo inne i den andres berättelse. När du lyssnar på någon, var inte rädd för tystnaden, vänta lite till så kommer det mer. Ibland kan man stötta den andre med sina egna upplevelser men ofta bör man undvika att gå i (egoism)fällan och berätta om sina egna erfarenheter.
”När du pratar upprepar du bara det du redan vet, men om du lyssnar kan du lära dig något nytt.” – Dalai Lama
