SVT rapporterade nyligen att säkerhetskraven på lekplatser och skolgårdar leder till statiska miljöer där barn inte utmanas och får lära sig hantera risker. Det är viktigt för barns utveckling att få utmana sig och utemiljön är normalt sett perfekt för det. Men forskningen ser nu att det finns en brist på riskhantering i samband med lekplatsernas ”säkerhetsutformning”.
Är jag förvånad? Nej, forskningen bekräftar bara det jag redan känner. Vi curlar barnen och inser inte att vi gör dem en björntjänst. De behöver få vara nyfikna i en naturlig miljö och dra på sig skrapsår. Därmed inte sagt att vi ska lämna ett icke simkunnigt barn vid strandkanten.
Västerlänningen prioriterar tanke framför känsla. Sunt förnuft är bra, men när vi begränsar människan, och det levande livet, har vi trampat snett.
