Jag har en flashback från gymnasietiden då jag helt plötsligt fick en fundering kring om man kan bli arg på någon som ger upp i motionsspåret. Minnet säger mig att jag tänkte på att vissa springer till de kräks och vissa ger upp vid minsta motstånd. Det jag reflekterade kring var om vissa helt enkelt är utrustade med en drivkraft och andra inte. Eller uttryckt på ett annat sätt: man kan inte bli arg på någon som inte har drivkraften.
Nuförtiden ser jag kapacitet som en egenskap, precis som att vissa får gener för att bli långa. Vissa lockas av att pressa sig i motionsspåret, andra tycker det är meningslöst.
Tolerans är något som många borde fylla på med. Dock får vi aldrig bli håglösa. Det handlar inte om kapacitet att stå upp emot orättvisor. Vad det handlar om är mod. Detta mod finns i varje på riktigt levande människa.
Vad vi anser vara viktigt varierar och vår kapacitet är olika. Acceptera detta. Döm inte!
