Det bor ett odjur i oss alla. Ett vilt och fritt levande odjur. Det här odjuret är inte kuvat eller tamt. Odjuret representerar vår faktiska natur.
Längtan efter odjuret kommer och går i vågor. Men den försvinner aldrig. Det finns en skam att brottas med när det gäller längtan efter odjuret. Det uppstår också skuldkänslor kring att släppa odjuret fritt med tanke på de kortsiktiga konsekvenser som följer.
Odjuret bryr sig inte om samhällsnormer, förväntningar eller fasadkriterier för ett lyckat liv. Ju mer vi undertrycker odjuret desto kraftfullare blir det. Det går inte att fly odjuret. Däremot kan vi placera oss själva i fängelse och försöka rikta fokus åt annat håll i tron att vi då är skyddade från odjuret. Men det kommer åt oss hur vi än gör, på ett eller annat sätt. Rädslan för att släppa loss odjuret leder till ilska. Ilska leder till hat. Hat leder till lidande. Denna typ av lidande är grymt eftersom det är destruktivt, utdraget och plågsamt. Därutöver kommer kroppen, som är själens instrument, att förr eller senare reagera på lidandet.
Nyfikenheten på odjuret finns redan. Ta steget till ett fritt och levande liv. Släpp fram odjuret i dig!
