Kunskap i all ära, men det innebär att vi lägger till något. Visdom däremot, innebär att vi plockar bort något. Less is more är ett uttryck som man hör ibland. Det stämmer så väl.
Jag brukar beskriva mig själv som inne i ett andligt uppvaknande. Då börjar man kanske betrakta världen som ett stort hav med vågor. En våg har både en topp och en dal. Om livet inte innehöll sorg skulle vi inte kunna känna glädje. Det som är botten i en annan människa är botten också i dig. Den andra människan är inget annat väsen. Den andra människan är du.
Nu blev det kanske ett sidospår men dit jag vill komma är att livet kan inte bestå av bara toppar. Om vi gör livet till ett rakt streck där uppe på vad vi tror är toppen, genom att fylla livet med distraktioner i form av prylar och aktiviteter, blir vi avtrubbade. Jag säger inte att livet inte ska innehålla prylar och aktiviteter, absolut inte, men det behöver finnas perioder då vi sjunker ner och rör oss i det inre istället för det yttre. Sedan kastar vi oss på nytt ut i olika sammanhang för att därefter falla tillbaka. O.s.v.
För mig som kommer från naturvetenskapen och nu rör mig in i filosofin är kvantfysiken något häftigt där naturvetenskap och filosofi faktiskt går samman. I den klassiska mekaniken betraktas saker och ting som objekt som utsätts för krafter etc. T.ex. när vi åker karuseller på Liseberg. I kvantfysiken sker beskrivningen istället i form av vågrörelser och det har visats via experiment att en partikel befunnit sig på två platser samtidigt.
Nu ramlar jag bort från ämnet… Det är befriande att plocka bort delar från livet och leva livet renare. Livet blir då rikare eftersom det väsentliga får mer plats.
