Då var det dags för jobbyte. Igen. Efter genomförd civilingenjörsutbildning blev det först några år i fordonsindustrin och sedan 12 år på Ringhals kärnkraftverk. Därefter skolade jag om mig till lärare varefter det blivit ett par jobbyten. När en känsla växer fram har jag valt att agera på den, men samtidigt behöver jag nog reflektera över det som ägt rum. En sådan reflektion gör jag av nyfikenhet, nyfikenhet på mig själv, och tacksamhet eftersom jag vet att allt som inträffat har tagit mig dit jag är nu.
I november började jag jobba som lärare på Kunskapsskolan i Varberg. Jag upplevde på en gång en fin stämning bland personalen och ett tydligt ledarskap som framförallt är synligt varje dag. Känslan av lagarbete, att vi gör detta tillsammans, har legat som en närvarande underton hela vägen. Innan jag tog jobbet fick jag dock fundera lite. I grund och botten anser jag att ett samhälle inte ska behöva ha friskolor (såsom Kunskapsskolan). Det ska finnas en kommunal (eller statlig) skola som helt enkelt är en bra skola och möter samtliga ungdomar i landet. Men jag tog jobbet för att det inte kostar några pengar att gå på Kunskapsskolan och att jag kände till elevunderlaget med regnbågens blandning av personligheter utan tal om någon gräddfil. Det finns gott om exempel på elever som inte trivts i den kommunala skolan men som blomstrat på Kunskapsskolan. Ibland är emellertid två pusselbitar fina var för sig men de passar inte ihop. Det finns delar som gör att jag och Kunskapsskolan inte passar ihop till 100 %. Samtidigt behöver jag vara självkritisk i min reflektion. Jag ställde inte tillräckligt med frågor, eller rätt frågor, på anställningsintervjun. Detta gäller t.ex. hur schemat med lektioner respektive tid för för- och efterarbete ser ut.
Efter att jag känt att jag vill göra en förändring var jag på intervju i den kommunala skolan i Rolfstorp där jag jobbade tidigare under två års tid samtidigt som jag stod under utbildning. Det var dessvärre märkliga scener som utspelade sig. Rektorn kommer oroväckande snabbt in på lönefrågan. Han ”erbjuder” min tidigare lön + 1,5 %. Jag tappar hakan och framför att min tidigare lön är irrelevant. Vid min förra sejour i Rolfstorp var jag obehörig som lärare och studerade parallellt. Nu är jag legitimerad lärare och har lagt till ytterligare erfarenhet. Rektorn säger då att han inget kan göra, att ”budet” är bestämt av HR (personalavdelningen). Min slutsats blir att antingen vill han inte anställa mig eller är rektorn maktlös och totalt bakbunden av HR (som inte har en aning om vem den intervjuade är). I vilket fall tackade jag nej på stående fot. För att ursäkta sig framförde rektorn ett exempel där han för en annan tjänst intervjuat en person från en grannkommun som han fått tillåtelse att erbjuda en månadslön som låg sju tusen kronor under personens nuvarande lön.
I mitt fall hörde intervjun ihop med två utannonserade tjänster på högstadiet inom ämnena matematik, NO och teknik. Rektorn säger rakt ut till mig att han hoppas behålla en person som senaste läsåret jobbat som obehörig lärare på skolan samt anställa en ny. Jag undrar om det ens är lagligt att göra så. Det går såklart inte att säga att en person måste ha en viss utbildning för att vara en bra lärare. Men jag tror det är ofrånkomligt att vi behöver en utbildning i botten och någon slags yrkescertifiering för att borga för kvalitet i undervisningen. Det är det som kallas en lärarlegitimation. Här kommer nu dilemmat. Ledstjärnan i världen skulle kunna vara humanism, kvalitet, förkovran, djur och natur etc. men vi vet alla att den i hög utsträckning är kapitalism. Kapitalismen breder ut sig som cancersvulster. Det tragiska är när huvudmannen i skolan (kommunen) i så hög utsträckning räknar pengar och fyller i rutor i kalkylark som på sista raden ska ”gå ihop” utifrån de förutsättningar som givits som i sin tur har sin grund i den kapitalistiska ideologin. Det blir billigare med lärare som saknar legitimation samtidigt som organisationen kan visa upp ett ark med namn i samtliga rutor (tjänster). Genom att erbjuda tillräckligt låga löner kan en arbetsgivare tvinga en legitimerad lärare att tacka nej till tjänsten och då ligger vägen öppen för att anställa en obehörig istället. Det blir tragikomiskt när vi samtidigt analyserar svenska elevers skolresultat (PISA m.m.) ner på decimalnivå men vägrar se elefanten i rummet mitt framför ögonen.
Samma dag som jag tackat nej till Rolfstorp, och funderar vidare på yrkesval, springer jag på min gamla chef på AFRY (teknikkonsultfirma) när jag är och handlar mat. Universum ger oss tecken och guidar oss i livet… Därefter gick det fort. Så i augusti börjar jag på AFRY och jag gör det med nya ögon. Det kommer att bli projektlednings- och ingenjörsuppdrag. Redan nu vet jag att jag under hösten kommer att lägga en del av mitt arbete på ett samarbete mellan svensk och finsk kärnkraft. Dessutom var jag noga med att under samtalet inför anställningen ta upp möjligheten att hålla liv i min lärarådra. Företaget är stort och det finns en uppsjö av internutbildningar/-kurser. Så idén är att på sikt bryta av arbetsuppgifterna med att hålla i utbildningar inom företaget.
Om något inte känns rätt är det viktigt för mig att göra något åt det. På ett eller annat sätt. I augusti börjar jag mitt nya arbete. Men först blir det semester. En semester full av att bara vara. Det är så härligt att ta dagen som den kommer, dricka kaffe, smågreja lite i trädgården etc. Eller hur?
