”Nu låter du känslorna styra!” – så kan det låta, t.ex. i möteslokalen, och det är en starkt negativ stämpel som klistras på den som är lyhörd för sina känslor. Det går ju inte fatta beslut utifrån känslor. Eller? Och att förneka eller blunda för sitt känslotillstånd, vad händer med hälsan då?
Danske filosofen Kierkegaard sa för sisådär 200 år sedan:
Subjektiviteten är sanningen.
Subjektiviteten är verkligheten.
Vi behöver gå till den enskilde. Han/hon ser det ingen annan ser. Var och en skapar sin egen verklighet. Världen blir så som vi väljer att betrakta den. Ser vi en potentiell våldtäktsman, eller en fantastisk människa, i främlingen vi möter på trottoaren? Lägger vi helt plötsligt märke till en massa Skoda Octavia för att vi nyligen intresserat oss för att köpa en sådan bilmodell? Vidare, den där gröna busken, den är ju bara grön för att vi kollektivt bestämt att den är just grön. Eller hur?
Det där med att vara objektiv… hmmm…. kanske bättre att lägga ner det och istället vara närvarande och lyhörd utan fördomar som grumlar sinnet. Därefter fattar magen beslutet genom att känna av helheten, dels genom uppenbara och dels genom omedvetna trådar som sammankopplar allt och alla.
